Riga har funnits i mitt liv sedan 05, hon är en riktig klippa. Glad, arbetsvillig, orädd och energisk kombinerat med klokhet och lugn. Hon är en superb körhäst, hon drar lika glatt hem timret från skogen som att ta en runda med rockarden på ridbanan. En riktig allroundhäst. Hon sätter guldkant på min vardag, och har första plats i mitt hjärta bland de andra hästarna. Hoppas vi får leva många år ihop.

Har fått ett föl Moltas född 07 (korsning).

Gullan köpte jag sommaren 2004. Hon är en kallblodsmadame i ponnystorlek som är startad på travet men var ingen stjärna där. Hon är riden i skogen, lite påbörjad träning i akademisk ridning/klassisk dressyr och körd en del med rockard. En glad och positiv häst som är med på det mesta!

Tyvärr fick Gullan fång hösten -05 och träningen fick stå åt sidan. Då var hon dräktig, så det blev en lång "mammaledighet" för att få en chans att bli frisk igen. Sommaren 2006 fick Gullan ett hingstföl e. Nordlys. Han heter Norrskenskvicken och bor numera i Örebro. Gullan är under igångsättning igen och jag hoppas att hon får vara med mig i många år till.

Har haft Hammering i snart 4 år nu. Fick honom av en travtränare som inte ville använda honom på travet något mer. Han är uppfödd hos Jan-Olov Persson i Hudiksvall och hade ägnat sina första nio år på travbanan med 237 000 kr på kontot, men ingenting mot för vad brorsan Järvsöfaks sprungit in.

Red honom först bara i skogen och lufsade på. Fick efter ett år upp ögonen för akademisk ridkonst och blev väldigt intresserad, men eftersom det inte fanns några tränare här uppe så kom jag aldrig igång med det. Efter två år så kom Katrin upp och då tog jag chansen att träna för henne. Mycket lärorikt och nu försöker jag läsa allt jag kommer över om ridkonsten, är även mycket intresserad av NH och får hjälp av goda vänner att praktisera detta. Hammering är idag en lugn och snäll kille som ställer upp på allt du ber honom om i alla lägen. Min ögonsten som jag inte byter bort i första taget!

Jag blev fodervärd på Gutten hösten 2003, och köpte honom 2005. Han är enligt mig den mest underbara och vackrast av dem alla. Hans ärlighet ligger på max, han är en riktigt gentleman! En gentleman som börjar bli sig till åren, och lederna börjar göra sig påminda, det är dock inget han än så länge lider av.

Han är fortfarande kompisen som längtar efter en galopp på stigarna på skogen, eller kanske ett hopp över nedfallna stockar? Ibland blir även en tur med rockarden frestande, och eftersom jag från början är "travare" så tycker jag det är underbart roligt med en häst jag kan köra! Och Gutten, han tycker också att det är väldigt roligt att få trava framför vagnen, så som han en gång i tiden gjorde på "heltid". ;)

Ingen kommer någonsin kunna ersätta den plats som han har i mitt hjärta!

Över ett år har gått sedan jag började med detta och det börjar hända grejer med Troll. Han börjar utvecklas på ett mycket positivt sätt. Jag rider regelbundet för Maggie från Ludvika vilket har gett oss oerhört mycket.

Han är en mycket ambitiös häst, otroligt positiv och vill hela tiden lära sig. Han har blivit en dröm att rida! Hela tiden ärlig och framåt, ser framemot vägen vidare med denna otroliga häst, då han på bara ett år har utvecklats så enormt och det ska bli spännande att se hur den här resan blir!

Brålle blev min våren 2003! Han är en startad travare och en väldigt stressad kille. Efter mycket tålamod och omkullridningar sökte jag hjälp. Dressyr med mycket i handen funkade inte så vi hamnade hos Linda Jensen och akademisk ridning. Genombrottet kom nog i våras. Denna häst utbildar mig något otroligt! Vi började med Leslie Desmond, 12 timmar horsemanship. Fotfolk hos Christina Drangel. Clinic med Joao Lynch april 05 och med Júlio Borba maj 05. Aha, Brålle pratar portugisiska! En dag med Carina Branderup. Rider nu för Júlio Borba regelbundet, som är en otroligt pedagogisk lärare som "läser" av hela ekipaget och som lär mig så mycket. Att en skogsmulle som jag skulle hamna på allt detta... Det är underbart då jag förra året, november 2004, kastade mig av Brålle i 250 km/timmen...

Brålle är en väldigt "ärlig" kille. Han gör allt i flera 100%. Du kan aldrig luras. Allt man känner går rakt ner i hästen. Trots att det är jobbigt för min kropp (jag e´41 år) så tror jag inte att jag kunde få en bättre häst! Titta på bilderna så förstår ni! Det är MYCKET HÄST! Han och jag skall åldras tillsammans! Just nu är jag en lyckligt lottad människa, som genom hästen fått nya goda vänner som stöttar och uppmuntrar, ingen nämd och ingen glömd! TACK!

Vill egentligen inte ändra på texten för att detta är hur det började. Nu 2008 rider vi fortfande för Júlio Borba när det fins möjlighet. Vi jobbar helt i hans "sätt" vilket fungerar både på min häst och mig som ryttare. Ville passa på att byta bilderna, och hoppas att Ni som jag kan se skillnaden....

Rex började sitt liv som travare och har sprungit in 40 000 kr, sedan började han galoppera. Han gick sitt sista lopp i jan 2001. Jag köpte honom i april 2001 efter att ha sett honom på en kort video. Han var väldigt pigg och lite orolig i början men helt underbar att hantera. När man satte sig på han undrade han vad det var frågan om och trodde naturligtvis att meningen var att springa så fort som gick. Efter mycket arbete hittade vi en hyfsad balans i båda varven i skritt och då var det dax att dra igång samma träning i traven. Efter ca 1 år började han kunna trava i ett normal lungt taktmässigt tempo och var mjukare i sidorna.

Lite drygt två år senare började vi att arbeta med galoppen och även den går framåt. Han är en underbar häst att arbeta med vill alltid göra sitt bästa även om han kan blir lite frustrerad ibland när det blir för mycket på en gång. Då markerar han detta genom att ställa sig på bakbenen. Hoppar gör han också gärna och med glädje. Numera tränar jag mest dressyr och rider honom i skogen. Min kompis Lotta hoppar honom en del och nu senast tävlade hon honom i 80 cm.

Jag och Fanny träffades 2001 och blev vänner. Fanny var en tuff tjej precis som jag och tillsammans fann vi lugnet hos varandra genom den klassisk-akademiska ridningen. Temperamentet har vi lärt oss att tygla och det har omvandlats till positiv energi.

Vi jobbar tillsammans för att nå ett lugn i våra stressade sinnen och vi har otroligt roligt tillsammans. Varken jag eller Fanny har satt upp några mål som vi MÅSTE nå utan vi tar ett steg i taget och prövar oss fram. Fanny talar om för mig när hon tycker vi är redo och jag försöker ställa frågor utan att pressa henne. Vi är partners Fanny och jag, partners för livet!

Freja är vår familjehäst som vi har haft sedan hon var föl. Hon är mycket snäll och låter gärna de minsta kravla runt på henne. 2005 fick hon fölet Indra (efter Aldebaran, PRE). Vi har tävlat en del i westernridning tilsammans, allra bäst förutsättningar har hon för trail eftersom hon är lyhörd och orädd. Under hösten -09 blev vi bland annat WRUs klubbmästare i Ranch trail i hård konkurens. Men hon har också vunnit flera gånger i vanlig trail liksom i pleasure. (Om jag ser stel ut på bilderna så var det väldigt kallt...)

Det är jättekul att tävla i western med Freja som brukar få en egen hejarklack eftersom hon är så söt och det är så pass ovanligt med tävlande nordisar! Vi har också hopptränat lite vilket har hjälpt oss i westernarbetet. På somrarna kör vi också en hel del vilket Freja tycker mycket om eftersom hon då får med sig hela en hel flock människor och får ta i. Hon har kört en del bröllop, varit med på Wiraspelen flera år och dragit lite timmer i skogen.

Gimli mitt sto har mycket egen vilja och är inte helt lättriden då hon gärna satsar 220 % i alla rörelser fast hon inte är redo för det fysiskt. Men hon har ett hjärta av guld, självintegritet och vet sitt eget värde.

En kaxig dam som många misstar för en hingst ;-) Hon matchar mig bra för hon tvingar mig att bättra på mitt tålamod.